Tack för förtroendet Göteborg. Nu utvecklar vi Skanstorget.


Att få länka ihop Haga och Linné, några av stadens mest omtyckta stadsdelar, är en fantastisk möjlighet. Vi har samlat ihop ett team som brinner för platsen och uppgiften att göra något unikt och vackert för göteborgarna.

Haga hjärta Linné är ett samarbetsprojekt mellan Ernst Rosén och Urbanivation. Projektets arkitekt är Okidoki arkitekter, med kontor i Korsettfabriken vid Skanstorget.

BOSTÄDER
200
FÖRSKOLA
4 avdelningar
BYGGHERRE
Ernst Rosén
ARKITEKT
OkiDoki Arkitekter

HAGA & LINNÉ

Om du ser dig om i Haga och Linné kommer du se att allt följer samma mönster.


Om du promenerar runt i Haga och Linné kommer du slås av all variationsrikedom och dekorationsglädje. Tittar du noga kommer du upptäcka att samma grundläggande mönster och uppbyggnad återkommer, både i stadens form och dess fasader. Både Haga och Linné består av kvartersbebyggelse där de yttre fasaderna möter gatan. De har tydligt markerade sockelvåningar med verksamhetslokaler och fönster placerade direkt ovanför varandra. Den vanligaste takformen i Haga är sadeltak, medan tak som knäcker i flera led är mer typiska för Linné. Husens korta fasader och varierande höjd gör taklandskapet levande.

Husen i Haga och Linné är byggda i lite olika tidsperioder. Friser delar in fasaderna i tydliga fält och dekorationer förstärker och smyckar fönster eller förtydligar övergångar mellan olika material. Det finns inga knivskarpa skiljelinjer mellan Haga och Linné, men det finns mönster att tyda som berättar om när de olika stadsdelarna vuxit fram och vilka byggnader som förändrats eller bytts ut över tid.

HAGA HJÄRTA LINNÉ

Förslaget är en blandning av Haga och Linné


Mönster har ett flertal betydelser. Dels kan det betyda förlaga eller mall att följa, samtidigt som det kan betyda en säregen form, en dekoration eller en upprepning. Haga hjärta Linné utgår från att identifiera och förstå de mönster i staden som skapat Haga och Linnés särart för att tillföra ett kvarter, torg och förskola som stärker platsen och stadsdelarna.

Kvarteret trappar ned från Linnés högre skala mot Hagas lägre. Genom att använda samma skala som omgivande byggnation och låta husen möta gatan smälter kvarteret in i stadsväven. Varje sida av kvarteret speglar motsatt sida i skala, material och kulörer. Det urbana stråket längs Övre Husargatan ges en naturlig förlängning och Husargatan kopplas samman med Övre Husargatan.

Mot Skansbergets rygg läggs en förskola med fyra avdelningar och en stor gård med en aktivitetsbana i naturmiljö som kan nyttjas av allmänheten kvällstid och helger. Skanstorget får en tydlig inramning mellan kvarteret, förskolan och Haga. Haga Nygatas torg, med dess flöde, storlek och intimitet har tjänat som mönster för torget.

SKANSTORGET

Skanstorget är platsens hjärta


Göteborgarna älskar Haga Nygata och Magasinsgatans populära mittdelar. Platserna har mycket gemensamt. De är tillräckligt intima, har levande bottenvåningar, goda solförhållanden och är skyddade från trafikbuller. Det är de här platserna vi tittade på när vi ritade torget.

Skanstorget får en tydlig inramning mellan kvarteret, förskolan och Haga. Torget ligger placerat så det får goda solförhållanden med skydd mot vind och buller från Övre Husargatan. I bottenvåningen finns caféer och restauranger med uteservering. Skanstorget blir platsens hjärta.

Vid Skanstorget ligger den nya förskolan med fyra avdelningar. Vi har ritat den förskola vi skulle vilja ha för våra egna barn. Genom att förlägga förskolan mot kvarterets tysta sida mot Skansberget får vi en ljus förskola, avskild från trafiken längs Övre Husargatan, med tillgång till en stor grön gård. Förskolans lekområde med aktivitetsbana kan nyttjas av allmänheten på kvällar och helger.

TIDPLAN

Vad har hänt och vad händer nu? Följ Skanstorgets utveckling här.

  • December 2016
    Fastighetskontoret ansöker om planbesked
  • Juni 2017
    Byggnadsnämnden ger positivt planbesked
  • Augusti 2018
    Markanvisningstävling
  • September 2018
    En bedömningsgrupp väljer ut tre förslag
  • Oktober 2018
    Göteborgarna röstar fram sitt favoritförslag
  • November 2018
    Fastighetsnämnden beslutar om markanvisning
  • Mars 2019
    Markanvisningsavtal
  • 2021
    Begäran om planeringsbesked hos Länsstyrelsen
  • Augusti 2021
    Byggnadsnämnden beslutar att starta detaljplaneprocessen
  • Byggnation
  • Inflytt

Haga hjärta Linné är det vinnande bidraget i markanvisningstävlingen om Skanstorget


Mellan den 9 och 23 oktober 2018 kunde göteborgarna, med hjälp av BankID, rösta fram sitt favoritförslag över hur utvecklingen av Skanstorget ska ske. Förslaget Haga hjärta Linné fick flest röster. Totalt kom det in 4 293 röster varav 1 803 röstade på Haga hjärta Linné. Ni kan läsa i detalj om det vinnande förslaget genom att ladda ned det här.

Kulturmiljö och riksintresset


Skanstorget har en mycket intressant historia som berättar om staden Göteborgs framväxt. En omfattande Kulturmiljö- och stadsbildsanalys har gjorts av Lindholm restaurering. Läs ett utdrag av rapporten eller ladda ned den i sin helhet här.

"Platsen som idag är Skanstorget var en del av det öppna landskap som omgav Göteborg och som hölls öppet bland annat av strategiska skäl. Den gränsade till den stora jordbruksfastighet som försörjde Älvsborgs slott, och även Skanstorget nyttjades sannolikt vid denna tid för djurhållning och jordbruk. Under 1800-talet gick odlingen över till sådana grödor som kunde avsättas i staden. Det dröjde fram till 1890-talet innan Skanstorget blev en del av stadsväven och etablerades som salutorg. Under en femtioårsperiod användes sedan torget för försäljning och som mötesplats. Efter rivningen av saluhallen 1941 togs torget alltmer över av bilparkering, en funktion som har fortsatt fram till idag."

Norrköping

Nya torget i Norrköping, inom område utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, genomgick 2016–2018 en omvandling från parkeringsplats till tre nya hus med bostäder, restaurangverksamhet, samt ett parkeringsgarage under mark.

Källor:
https://www.svenskbyggtidning.se/2018/08/27/invigning-av-nya-torget-norrkoping/

Halmstad

Detaljplanen (se detaljplan här) för att omvandla fastigheten Karl XI 7 vid Lilla Torg, inom område utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, vann laga kraft den 12 november 2020. Planförslaget innebär att den nuvarande parkeringsplatsen bebyggs och ett underjordiskt parkeringsgarage tillkommer.

Källor:
https://www.halmstad.se/byggabomiljo/planerochmarkfragor/detaljplaner/karlxi7.15818.html

Östersund

Gustavs IIIs torg i Östersund, är ett pågående stadsutvecklingsprojekt inom område utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Den 21 juni år 2021 antog Östersunds kommunfullmäktige detaljplanen.

Källor: https://ostersund.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplaner-och-detaljplaner/detaljplanering/detaljplaner-pa-gang.html

Vad är ett riksintresse?


Riksintresset för kulturmiljövården regleras i Miljöbalken. ”Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.” (1kap 1§ miljöbalken). I lagens förarbeten utgår man från att området eller miljön som är av riksintresse ”ska ha få motsvarigheter i landet”.

I miljöbalkens tredje kapitel återfinns de bestämmelser som har betydelse för kulturmiljövården. Kapitlet börjar med en så kallad hushållningsbestämmelse som förklarar att ”mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.” Att som tidigare, under modernismens zenit, bygga städer utåt med ökad stadsutspridning, bilberoende och negativ miljöpåverkan där centrala torg används för parkering står i kontrast mot hushållningsbestämmelsen.

Stora delar av Göteborgs innerstad ligger inom område markerat som Riksintresse för Kulturmiljövård. Det finns även en riksintressebeskrivningen för Västra Götaland med en beskrivning av vad som utgör uttrycket för Göteborgs innerstad.

Det är inte rättsligt bindande fastlagt vad ett riksintresse eller vad som skulle kunna utgöra en ”påtaglig skada” definieras i lagtexten. Det bedöms istället i varje enskilt ärende. Bedömningen görs av Länsstyrelsen och en överprövning görs slutligen av Regeringen.