Tack för förtroendet Göteborg. Nu utvecklar vi Skanstorget.


Att få länka ihop Haga och Linné, några av stadens mest omtyckta stadsdelar, är en fantastisk möjlighet. Vi har samlat ihop ett team som brinner för platsen och uppgiften att göra något unikt och vackert för göteborgarna. Haga hjärta Linné är ett samarbetsprojekt mellan Ernst Rosén och Urbanivation. Projektets arkitekt är Okidoki arkitekter, med kontor i Korsettfabriken vid Skanstorget.

BOSTÄDER
140
FÖRSKOLA
4 avdelningar
BYGGHERRE
Ernst Rosén
ARKITEKT
OkiDoki Arkitekter
KONCEPT & PROJEKTLEDNING
Urbanivation

HAGA & LINNÉ

Om du ser dig om i Haga och Linné kommer du se att allt följer samma mönster.


Om du promenerar runt i Haga och Linné kommer du slås av all variationsrikedom och dekorationsglädje. Tittar du noga kommer du upptäcka att samma grundläggande mönster och uppbyggnad återkommer, både i stadens form och dess fasader. Både Haga och Linné består av kvartersbebyggelse där de yttre fasaderna möter gatan. De har tydligt markerade sockelvåningar med verksamhetslokaler och fönster placerade direkt ovanför varandra. Den vanligaste takformen i Haga är sadeltak, medan tak som knäcker i flera led är mer typiska för Linné. Husens korta fasader och varierande höjd gör taklandskapet levande.

Husen i Haga och Linné är byggda i lite olika tidsperioder. Friser delar in fasaderna i tydliga fält och dekorationer förstärker och smyckar fönster eller förtydligar övergångar mellan olika material. Det finns inga knivskarpa skiljelinjer mellan Haga och Linné, men det finns mönster att tyda som berättar om när de olika stadsdelarna vuxit fram och vilka byggnader som förändrats eller bytts ut över tid.

HAGA HJÄRTA LINNÉ

Haga hjärta Linné


Mönster har ett flertal betydelser. Dels kan det betyda förlaga eller mall att följa, samtidigt som det kan betyda en säregen form, en dekoration eller en upprepning. I förslaget Haga hjärta Linné har vi utgått från att identifiera och förstå de mönster i staden som skapat Haga och Linnés särart för att tillföra ett torg, kvarter och förskola som knyter an till platsen och stadsdelarna.

Torget: Centralt i projektet har varit att återskapa torgfunktionen. Sedan 1940-talet har platsen nyttjats för parkering. Med förslaget lyfts parkeringar ner i ett underjordiskt garage och torget blir återigen en mötesplats. Skanstorget får en tydlig inramning mellan kvarteret, förskolan och Haga.

Förskolan: Mot Skansbergets rygg läggs en förskola med fyra avdelningar och en stor gård med en lekplats i naturmiljö som kan nyttjas av allmänheten kvällstid och helger. Förskolan speglar Hagas träbyggnation med sadeltak och har utformats efter hur Göteborg historiskt har bebyggt bergsslänter i staden.

Kvarteret: Kvarteret får levande bottenvåningar runt om med plats för caféer, restauranger och butiker. Det urbana stråket längs Övre Husargatan ges en naturlig förlängning och Husargatan kopplas samman med Övre Husargatan. Bostäderna blir en blandning av bostadsrätter och hyresrätter.

SKANSTORGET

Skanstorget är platsens hjärta


Skanstorget får en tydlig inramning mellan kvarteret, Skansberget och Haga. I bottenvåningen finns caféer och restauranger med uteservering. Skanstorget blir platsens hjärta.

Vid Skanstorget ligger den nya förskolan med fyra avdelningar. Placeringen bakom kvarteret mot Skansberget gör att buller från trafiken längs Övre Husargatan avskärmas och barnen får tillgång till en stor grön gård med lekplats, något som annars är svårt att få till i stadsmiljöer. Entréerna till Skansberget stärks och allmänheten kan nyttja lekplatsen på kvällar och helger.

TIDPLAN

Vad har hänt och vad händer nu? Följ Skanstorgets utveckling här.

  • December 2016
    Fastighetskontoret ansöker om planbesked
  • Juni 2017
    Byggnadsnämnden ger positivt planbesked
  • Augusti 2018
    Markanvisningstävling
  • September 2018
    En bedömningsgrupp väljer ut tre förslag
  • Oktober 2018
    Göteborgarna röstar fram sitt favoritförslag
  • November 2018
    Fastighetsnämnden beslutar om markanvisning
  • Mars 2019
    Markanvisningsavtal
  • 2021
    Begäran om planeringsbesked hos Länsstyrelsen
  • Augusti 2021
    Byggnadsnämnden beslutar att starta detaljplaneprocessen
  • Januari 2022
    Planprocessen och utredningar påbörjas
  • Juni 2024
    Information inför samråd
  • 2024
    Samråd
  • Granskning
  • Antagande
  • Byggnation
  • Inflytt

Processen: Från tävlingsförslag till förslag för information inför samråd


I oktober 2018 kunde göteborgarna, med hjälp av BankID, rösta fram sitt favoritförslag över hur utvecklingen av Skanstorget ska ske. Förslaget Haga hjärta Linné fick flest röster. Totalt kom det in 4 293 röster varav 1 803 röstade på Haga hjärta Linné. Ni kan läsa i detalj om det vinnande förslaget genom att ladda ned det här.

I januari 2022 påbörjades planprocessen. Tillsammans med Stadsbyggnadsförvaltningen, Exploateringskontoret och i dialog med myndigheter och byggnadsantikvarisk expertis har förslaget anpassats för att tillgodose kulturmiljön. Torgets storlek har utökats och kvarteret har fått en tydlig anknytning till Kommendantsängens byggnadsordning.

Stadsutveckling, Kulturmiljö och riksintressen


Kulturmiljön och riksintresse för kulturmiljövården har varit den viktigaste utgångspunkten för arbetet med detaljplanen för Skanstorget. Syftet med projektet är att åter göra Skanstorget till ett levande torg, att stärka platsen och kulturmiljön och tillgodose riksintresset samtidigt som nya bostäder, lokaler i bottenvåningen samt en förskola tillskapas.

Andra stadsutvecklingsprojekt har behandlat frågan om stadsutveckling och riksintresse för kulturmiljövården.

Norrköping

Nya torget i Norrköping, inom område utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, genomgick 2016–2018 en omvandling från parkeringsplats till tre nya hus med bostäder, restaurangverksamhet, samt ett parkeringsgarage under mark.

Källor:
https://www.svenskbyggtidning.se/2018/08/27/invigning-av-nya-torget-norrkoping/

Halmstad

Detaljplanen (se detaljplan här) för att omvandla fastigheten Karl XI 7 vid Lilla Torg, inom område utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, vann laga kraft den 12 november 2020. Planförslaget innebär att den nuvarande parkeringsplatsen bebyggs och ett underjordiskt parkeringsgarage tillkommer.

Källor:
https://www.halmstad.se/byggabomiljo/planerochmarkfragor/detaljplaner/karlxi7.15818.html

Varberg - Västerport etapp 1

I Varberg pågår en stadsutveckling där nya bostäder och verksamheter kommer adderas bredvid den gamla stadskärnan. Området angränsar till Riksintresse för kulturmiljövården med uttrycket Varbergs fästning och dess siluett. Målet har slutgiltigt prövats av Mark och miljööverdomstolen och MÖD har konstaterat att ”Den tillkommande bebyggelsen kommer förändra Varbergs stadssiluett och utmana fästningens dominans i stadsbilden. Vid synen kunde domstolen dock konstatera att den högt belägna fästningen från många platser har och fortsatt kommer att ha en klart mer framträdande roll i stadens siluett än bebyggelsen i detaljplaneområdet.” ”en sammantagen bedömning har domstolen funnit att riksintresset fortsatt kommer att kunna återspeglas även om bebyggelse enligt detaljplanen tillåts.” Mark- och miljööverdomstolen fastställer detaljplanen för Västerport etapp 1 i Varbergs kommun. - Sveriges Domstolar

Riksintresset för kulturmiljövården


Förslaget har anpassats för att tillgodose kulturmiljön och särskilt Riksintresset för kulturmiljövården.

Stora delar av Göteborgs innerstad ligger inom område markerat som Riksintresse för Kulturmiljövård. Det finns även en riksintressebeskrivning för Västra Götaland med en beskrivning av vad som utgör uttrycket för Göteborgs innerstad.

Riksintresset för kulturmiljövården regleras i Miljöbalken. ”Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.” (1kap 1§ miljöbalken). I lagens förarbeten utgår man från att området eller miljön som är av riksintresse ”ska ha få motsvarigheter i landet”. I miljöbalkens tredje kapitel återfinns de bestämmelser som har betydelse för kulturmiljövården. Kapitlet börjar med en så kallad hushållningsbestämmelse som förklarar att ”mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.”